Den till omfattningen största flottningen i östra Värmland bedrevs inom det område som ägdes av Storfors Bolag.
Från år 1850, fram till uppgången i Uddeholms AB, utökades området genom tillköp av intilliggande bruksegendomar och hyttelag.
Området är genomflutet av ett utgrenat vattensystem, dels en gren passerande Filipstad och det stora sjösystemet Daglösen - Aspen - Stor Lungen - Öjevettern med mellanliggande älvar, dels en gren från sjön Yngen förbi Östra Skärjen - Östersjön - Mögsjön - Öjevettern med mellanliggande älvar.
Sedan lång tid tillbaka har flottning tidvis bedrivits i dessa sjösystem. Flottningsbyggnaderna som funnits har varit av enklaste slag. I vissa fall fanns, i slutet av 1800-talet, vattenhållande rännor byggda av grovt timmer.
Enklare strömrensningar verkställdes här och var. Tappningarna verkställdes, där rännor ej fanns, genom att dammluckorna öppnades.
Var nedanförliggande ström eller bäck svårflottad, fanns egendomliga förlängda flödbord, varöver virket sköljdes fram med användande av mycket vatten.
Dessa bord var i regel gjorda som breda, flata rännor av rundslanor, rännor som inte var vattentäta, utan endast avsedda att tjäna som glidbord för virket.
Då flottningen, som var mycket personalkrävande, skulle genomföras, gick det oftast till så, att smedjorna slogs igen och alla smeder utkommenderades på ett par dagars flottning.
Först inpå det nya århundradet, vid Storforsverken år 1908, revs de gammalmodiga flottningsbyggnaderna bort och istället ombyggdes dammarna för insättande av vattenbesparande plankrännor, och strömmarna utbyggdes med ris-, sten- och träkistor.
Senast publicerad av Kristina Elmström