I Dalbäcken bor en tjej med nerver av stål och starka, smidiga halvblod i stallet.
I prisskåpet finns bland annat guld från Nordiska Mästerskapen i Fälttävlan och två brons från lag-SM.
För Emma Tingsby börjar och slutar dagen i stallet. Sammanlagt har hon fyra hästar, varav två halvblod som hon tävlar med. Nästan varje dag blir det runt fyra timmar på hästryggen. Det blir ingen tid i tv-soffan, men desto mer tid med en skyffel eller en högaffel i handen.
- Det här är en livsstil och jag älskar det, säger Emma, som har god hjälp av maken Martin och fyraårige sonen Edvin.
Tävlingsformen fälttävlan innebär tre olika moment;
Dressyr, banhoppning och ett terrängmoment med fasta hinder.
Alla tre momenten vägs mot varandra och Emma ser fördelar med att inte behöva vara bäst på alla moment.
- Går det lite sämre i dressyren kan du ta igen det i skogen eller tvärt om, säger hon.
Att tävlingen rids med fasta hinder ute i naturen ställer extra höga krav på att vara alert och snabb.
- Det går inte att tveka, det skulle vara väldigt farligt för hästen kan gå omkull, säger Emma, som betonar att man måste hålla tävlingsnerverna i styr för att rida bra. Hästen känner genast om ryttaren är nervös.
Själv har hon inte råkat ut för några stora skador.
- En bruten arm, ett skadat knä och en hjärnskakning är väl det värsta, skrattar Emma, som aldrig är rädd men som har en hälsosam respekt för tävlingsformen.
Redan som tvååring satt hon på sin första häst, tack vare storasyster som red. Som 15-åring började hon tävla.
- Jag växte upp i Degerfors där pappa hade mjölkkor. Vi fick låna en häst av grannen för att rida, säger hon.
Att strunta i tv-soffan ser hon inte som någon uppoffring utan tvärt om som ett tillfälle att få sin egen tid.
- I stallet är det lugnt och avkopplande. Har jag haft en dålig dag så rinner det av mig där ute, säger hon.
Det var för elva år sedan som Emma och maken bestämde sig för att byta ut lägenheten i Karlskoga mot en gård där de kunde ha hästar. Båda föll för huset i Dalbäcken och trivs med lugnet och de goda grannarna.
- Dessutom är vi väldigt nöjda med förskolan i Bjur-tjärn, säger Emma, som jobbar i Karlskoga.
Hon ser positivt på löftet om en ny skola i Kyrksten.
- Först kändes det lite tråkigt att den ska flyttas från Bjurtjärn till Kyrksten, men det ska bli roligt att det blir nytt. Det är väldigt positivt att man vill behålla en landsortsskola, säger hon.
För framtiden ser hon ännu fler tävlingar och hon satsar nu i ett värmlandslag för fälttävlan.
Sommartid tar hon långledigt och då åker hela familjen på tävlingsturné.
I somras kom Värmlandslaget hem med guld från en jättestor tävling i finska Ypäjä där man arrangerade Nordisk/baltiska mästerskapet.
- Det kändes stort, säger hon.
Senast publicerad av Eva Wiklund