Logotype för Storfors kommun

Ryska kontrollanter

På fotot taget omkring 1915, ses ett par ryska kontrollanter tillsammans med chefer för Rörverket

Erik Johansson, Sme-Karls Erk, som själv var med om att färdigställa beställningar under andra världskriget, berättar om affärerna med Ryssland:
— Ånglokomotiv hade vi mycket arbete med, och det började ju redan under första världskriget. Då fick Nykvist & Holm i Trollhättan en beställning på 2.000 stora ånglok till Ryssland. Allt som hade med rör att göra i ett ånglok fick vi tillverka här i rörverket, och det var ganska mycket det.
— I en ångpanna låg det 30-40 grova tuber, och i varje tub var det ett så kallat överhettningselement, som bestod av fyra rör ihopbundna i ändarna.
— Sedan var det en massa andra rör, bland annat ångtilloppsrör.
— Det var så mycket jobb med svetsning och rörkrökning till ångloken, att det byggdes en avdelning kallad Ryssland för ändamålet.
— Det var ryssar här under långa tider, både under första och andra världskrigen och kontrollerade rören som tillverkades.
— Det hände ibland att ryssarna anmärkte på något rör med för tjockt gods i. Då tog gubbarna rören till dragverket och filade lite i ändarna på dom. Nästa dag var rören uppe på avsyningen igen och klarade kontrollen. Sådant där hade de för sig på nätterna, gubbarna. De arbetade lite med rören, som de sa till ryssarna.
— Efter vad det sades, så var sista marinrörsleveransen under första världskriget av dålig kvalitet, men som tur var, om man nu kan tala om tur i dessa sammanhang, så sänkte tyskarna båten med rören i Östersjön, och Storfors Bruk slapp få ett skamfilat rykte.
— Under andra världskriget hade ryssarna ett prov som rören var tvungna att genomgå för att bli godkända, ett så kallat vällprov.
— En vällning är ju en gammal metod som användes innan svetsningen kom: — man upphettar bägge ändar och pressar ihop dem.
— Vi byggde en anordning, en ässja framför stora pressen, där vi hettade upp ändarna till smältvärme och körde in dom i pressen och slog ihop dem.
— Det var inte alltid vi lyckades, så ibland fuskade vi och använde samma godkända prov gång på gång.
— Ryssarna var benhårda när det gällde vällprovet, för blev det stopp ute på linjen i Sibirien, så skulle lokföraren kunna gå av och laga ett rör, sa de.
Oj oj oj vad vi fick slita med de där rören.

Nästa sida>

Senast publicerad av Kristina Elmström