Lillforstorp

Vid Storfors finns en riktig liten lerslätt.
Här odlades ett rätt betydande jordområde, som med tiden skulle bli frälsegården Fors.
Egendomen fanns redan på 1540-talet, under Gustaf Vasas tid, då förteckning över jordagods började föras i vårt land.
Den först kände, som ägde Fors, var frälsemannen Lars Jespersson Cruus av Edeby, som fick egendomen genom giftermål med Malin Örnefot, som själv fått egendomen i arv.
Hertig Carl underhandlade år 1587 med Jespersson om egendomsbyte: — hertigen ville komma i besittning av egendomen, för att få drivkraft till en hammarsmedja. Jespersson avled, men ett byteskontrakt mellan hertigen och änkan, ädla och välbördig fru Malin, upprättades år 1588.
Till huvudgården hörde torpen Forsetorp, Skrikaråsen och Mosserud, det vill säga dagens Lillfors, Vargtorp och Baggetorp.
I 1584 års jordebok ges en värdering av dessa torp; Forsetorp var förnämst av de tre:
— åkern var medelgod, mulbete och utrymme gott.
— fisket var tämligen givande, och skogen betecknas som god.
— ett öde kvarnfall fanns på ägorna. Humlegården gav en nödvändig ingrediens vid ölbrygden. På åkrarna kunde sås tre och en halv tunna utsäde, och ängarna gav sexton lass hö.
År 1605 uppfördes Lillfors Hammarsmedja, och i samband därmed kom Forsetorp att byta namn till Lillfors.
Lillforstorp fanns kvar ända in på slutet av 1940-talet, då det revs. Torpet var beläget norr om nuvarande Fiskarstigen, öster om Torpgatan.

Nästa sida>

Senast publicerad av Kristina Elmström 2017-02-20