Levnadsberättelser skapar relationer i Storfors

Irene Johansson och Rganar Nilsson har jobbat med Ragnars levnadsberättelse.

Irene Johansson och Ragnar Nilsson har jobbat med Ragnars levnadsberättelse.

I Storfors är levnadsberättelsen central inom hemvården och på kommunens särskilda boenden.

- Det är jättebra att få berätta vem man är och vad man har gjort, säger 94-årige Ragnar Nilsson.

En levnadsberättelse skriver brukaren och personalen tillsammans utifrån en färdig struktur, och det är självklart helt frivilligt.

- Men de allra flesta tycker att det är roligt och bra, säger Irene Johansson, som jobbat tillsammans med Ragnar för att skriva ner viktiga händelser som format hans liv.

Och nog är det en intressant historia han har att delge. Ragnar kan berätta om hur han började jobba ”på sågen” som ung pojk redan före andra världskriget. Han kan också berätta om Uddeholm och valsverket i Storfors där han jobbade under ett antal år tillsammans med 1200 andra.

- Det var annat på den tiden. Uddeholm tog ett socialt ansvar för arbetarna också, med billig hyra och billig ved. Och änkorna fick bo kvar, berättar Ragnar, som också var med och byggde Bjurtjärns skola och hyreshusen på Smedbygatan när han senare i livet blev snickare.

I levnadsberättelsen skriver man bland annat om viktiga och svåra saker som hänt i livet men också om vilka familjeförhållande man har haft och har och vilken mat man tycker om. Andra delar är intressen, resor man gjort och musiksmak. Man kan också beskriva vänner som betytt mycket eller saker man är rädd eller orolig för. Berättelsen kan också innehålla uppgifter om favoritsaker, smärtor, allergier och om man är kvälls- eller morgonmänniska.

- Det är väldigt spännande att få höra berättelser om hur människor levt och vad de tycker om. Sedan är det viktigt med många detaljer ifall minnet senare skulle svikta för personen. Då vet vi som personal lättare vad vi kan prata om och hur personen vill ha saker och ting, säger Irene, som betonar att hon ofta får en ganska nära relation till de personer hon hjälper inom hemtjänsten.

- Levnadsberättelsen gör ju att man lär känna brukarna ännu bättre, säger hon.

Och Ragnar delar villigt med sig av sin historia även kring fikabordet under dagverksamheten. Han får i sin tur höra berättelsen om hur en annan hemtjänsttagare tjänade som piga hos överingenjör Skog och fick servera självaste Prins Wilhelm som kom på besök.

- Jag fick allt lite prins på mig när jag stötte emot, men det var inte så märkvärdigt. Jag var ju en ung tös och han en gammal gubbe, skrattar hon.

Ragnar trivs med gemenskapen och han säger att han trivs i Storfors där han bott 70 år i huset på Östra Vägen och fostrat tre barn tillsammans med sin fru. Idag bor han i lägenhet.

- Storfors har varit perfekt för en byggnadsarbetare. Det ligger ju mitt emellan flera städer och har varit ett tryggt ställe att bo på. Idag är samhället förändrat, men förr kände de flesta varandra tack vare jobbet på bruket. Det var på den tiden alla hade öknamn, säger han.

 

PRENUMERERA PÅ NYHETER!

Vet du om att du enkelt kan prenumerara på nyheter från Storfors kommun? Scrolla ner under nyheterna på förstasidan och fyll i din e-postadress så får du ett meddelande när vi lägger ut nya nyheter.länk till annan webbplats

Senast publicerad av Eva Wiklund 2016-07-04