Likabehandlingsplan

 

Förskolan Hagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

  

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Läsår: 2017/18

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskoleverksamhet

Ansvariga för planen

Förskolechef samt arbetslaget på Förskolan Hagen

Vår vision

På vår förskola ska inget barn bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Vi behöver säkerställa att Likabehandlingsplanen är levande och används på ett förebyggande sätt i den dagliga verksamheten och verksamhetens planering.

Planen gäller från

2017-10-01

Planen gäller till

2018-10-01

Läsår

2017/18

Barnens delaktighet

Barnen deltar i arbetet med planen genom att verksamhetens vardag genomsyras av värdegrundsarbete, dagliga samtal runt exempelvis hur vi bemöter varandra. Personalen observerar och lyssnar in barnens behov, tankar och intressen för att ge barnen inflytande över sin vardag på förskolan.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavarna informeras om planen mot diskriminering och kränkande behandling via inskolningssamtal, utvecklingssamtal och på föräldramöte. Planen finns också uppsatt på förskolans anslagstavla och på Storfors kommuns hemsida.

Personalens delaktighet

Personalens utvärdering av förra årets plan ligger till grund för vad vi valt att arbeta vidare med under kommande läsår. Planen sammanställdes efter planeringsdagar i september 2016.

Förankring av planen

Kontinuerlig uppföljning av planen sker på arbetsplatsträffar under året. Planen läggs ut på hemsida och sätts upp på anslagstavlor på avdelningarna. Föräldrarna kommer också att få information på föräldramöte och via föräldrabrev. Barnen görs delaktiga i arbetet i vardagliga situationer, i samtal och ålderanpassade aktiviteter.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Personalen har påbörjat insatserna runt det främjande arbetet med att diskutera och få ökad kunskap runt samtliga diskrimineringsgrunder. Detta har skett på avdelningsplaneringar med avstämning på gemensam APT, 1 gång under hösten och 1 gång under våren. Arbetet med att dokumentera utvecklingsområden har inte blivit slutfört. Det förebyggande arbetet har utvärderats främst med hjälp av observationer och intervjuer i/av den aktuella barngruppen, men också med förändringar i avdelningens miljö.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Alla medarbetare på förskolan

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Under fjolåret hann vi inte med allt vi hade önskat runt det främjande arbetet. Därför har vi valt att arbeta vidare med samma mål, att få utökad kunskap om diskrimineringsgrunderna samt att göra planen mer levande i den dagliga verksamheten. I det förebyggande arbetet arbetade vi med alla planerade åtgärder. Barngruppen utvecklades inom området och vi känner oss nöjda, även om detta är ett ständigt pågående arbete i en barngrupp.

Årets plan ska utvärderas senast

2018-05-31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

En avstämning av planen sker kontinuerligt, dels på avdelningsplaneringar och dels på arbetslagsträffar under året.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Förskolechefen samt förskolans arbetslag

Främjande insatser

 

Namn:

Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna

 

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

 

Mål och uppföljning

Personalen ska få utökad kunskap runt diskrimineringsgrunderna samt säkerställa att Likabehandlingsplanen är levande och används på ett förebyggande sätt i den dagliga verksamheten och verksamhetens planering.

 

Insats

Vid verksamhetsårets slut ska personalen grundligt ha gått igenom och dokumenterat utvecklingsområden under alla diskrimineringsgrunder. Som stöd används bla material från webbsidan Jämnställt.se

Avstämning sker på gemensamma arbetsplatsträffar 1 gång/termin.

 

Exempel:

Våra avdelningar är åldersindelade och anpassade efter de barn som finns inskrivna där. Det innebär att miljön och materialet ska vara tryggt, tillgängligt, utmanande och inspirerande för alla åldrar.

 

  • Vi erbjuder pojkar och flickor samma tillgång till material och aktiviteter.
  • Vi tänker på hur vi uppmärksammar barnen utifrån vad de har på sig eller hur de ser ut.
  • Vi lånar böcker som tar upp ämnen som genus, HBTQ och olika kulturer.
  • Vi uppmärksammar de olika kulturer och språk som finns på avdelningarna. Vid behov används alternativ kommunikation som språkstöd.
  • Vi erbjuder resursstöd för barn med särskilda behov enligt kommunens riktlinjer.

Ansvarig

Alla medarbetare på förskolan

Datum när det ska vara klart

180531

 

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Storfors kommuns Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2016, slår fast att skillnader i meritvärdet mellan pojkar och flickor ska minska till 10 enheter. Förskolan ska planera för hur deras verksamhet kan förändra attityden till lärande bland flickor och pojkar.

Områden som berörs i kartläggningen

Kön

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Föräldrarna har erbjudits att delta i en enkätundersökning som bla tog upp områdena trygghet och trivsel.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Vi upplever inte att vi har några specifika problem runt detta område, något som stämmer överens med föräldrarnas uppfattningar. Vi vill att alla barn även i fortsättningen ska känna bekräftelse, uppmuntran och få utmaningar utifrån sina intressen och förutsättningar oavsett kön.

Resultat och analys

Vi vill se hur vi arbetar i dag med att ta tillvara på och uppmuntra flickors och pojkars nyfikenhet och utveckling. Finns några skillnader i pojkars och flickors attityd till lärande, redan i förskoleåldern? Gör vi skillnad mellan könen?

Förebyggande åtgärder

Namn

Skillnader i pojkars och flickors attityd till lärande

Områden som berörs av åtgärden

Kön

Mål och uppföljning

"Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i Förskolan ges samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller" (Lpfö 98 reviderad 2010 s.15)

Åtgärd

  • Vi läser och gör diskussionsfrågorna som är kopplade till artikeln "Nya genusmönster i förskolan" i Förskoletidningen nr2/2012 på APT i september.
  • Vi använder oss av: jämställt.se för att titta på vår egen verksamhet. Här finns material för att få ökad kunskap runt området samt exempel på kartläggningar och observationer samt metoder för praktiska förändringar i vårt dagliga arbete.

Motivera åtgärd

Vi vill se hur vi arbetar i dag med att ta tillvara på och uppmuntra flickors och pojkars nyfikenhet och utveckling. Gör vi skillnad?

Ansvarig

Alla medarbetare på förskolan

Datum när det ska vara klart

180531

 

Rutiner för akuta situationer


Policy
Inom förskoleverksamheten ska inget barn bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Förskolan ska i samverkan med vårdnadshavare arbeta för en god social miljö där man känner trivsel och trygghet som är en förutsättning för gott lärande.


Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Lyhörd och närvarande personal under dagens alla situationer. Alla barn allas ansvar.


Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
All personal på förskolan Hagen. Hagen 1: 0550- 65181 Hagen 2: 0550- 65236 Förskolechef Gunnel Eriksson: 0550-65237


Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Vid misstänkt diskriminering eller kränkning, har den pedagogiska personalen närmast barnet ansvar för att utreda det faktiska förhållandet. Detta sker genom:
- Samtal med de inblandade
- Dokumentera händelsen på särskild blankett, incidentrapport/plan mot diskriminering och kränkande behandling (finns på intranätet under förskola/kvalitetsarbete). Kopia skickas till förskolechef.
- Originalet arkiveras på förskolan tills ärendet är avslutat. Efter avslutat ärende skickas originalet och eventuell övrig dokumentation till förskolechef.
- Om problemet kvarstår trots vidtagna åtgärder lämnas ärendet över till förskolechef samt att anmälan görs till huvudman enligt skollagen 6 kap 10§. Blankett anmälan kränkande behandling finns på intranätet under kvalitetsarbete.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal


Den som ser, hör eller uppfattar att ett barn kränks är skyldig att omedelbart stoppa kränkningen och samtala med berörd personal. Detta rapporteras även till förskolechef som ansvarar för utredning och dokumentation och vidare rapportering till huvudman.
Rutiner för uppföljning


Se "rutiner för att utreda och åtgärda"
Rutiner för dokumentation


Se "rutiner för att utreda och åtgärda"
Ansvarsförhållande


Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att planen upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas och revideras.
Förskolechefen ansvarar också för att personalen kontinuerligt får stöd och fortbildning för att aktivt kunna arbeta mot diskrimineringar och kränkande behandling.
Information om planen lämnas av förskolechef till nyanställda i samband med introduktion. 

 

Begrepp


Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.


Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering


Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.


Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.


Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel "kvinnliga", "homosexuella" eller "bosniska" egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad "blatte", "mongo", "fjolla", "hora", eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.


Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.


Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.


Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.


Diskrimineringsgrunder


Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
• En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
• När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande "Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima". Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från "det normala".
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: "Det får vara någon måtta med tramset." Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i "riktiga kläder" eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]


Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
• En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
• Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger "Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?" [trakasserier]
• Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
• Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]
• David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom "Snubbelfot". Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:
• Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en "äcklig" storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]
• Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit "den andra tantens" namn. [diskriminering]

Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]
Begreppsdefinitionerna och tillhörande exempel är hämtade från Diskrimineringsombudsmannen:
http://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-skrift-lika-rattigheter-i-forskolan.pdf 

 

 

 

 

Kontakt

Förskolan Hagen
Kroppavägen 13
Tel. 0550-651 81, 652 36


Länkar


Senast publicerad av Rosemarie Röhs 2017-09-07